En lugn helg

Det är tisdag morgon igen. Första delen av Ulises Ruiz Ortiz officiella Guelaguetza har passerat (det kommer en till uppsättning i slutet på den här veckan). Helgen har varit full av marcher, APPO och Sección XXII, bestämde i förra veckan att det skulle hållas tysta marcher varannan dag för att protestera mot polisens uppträdande förra måndagen. Ingen var dock intresserad av nya våldsamheter och ansträngningarna för att det hela skulle gå lungt till var stora.

Likaså i går då en större marsch, mellan 5000 och 10000 personer, hölls samtidigt som Guealguetzan gick av stapeln uppe på Auditorio de la Guelaguetza. Marchen gick dock i en annan del av staden och arrangörerna uppmanade hela tiden till lugn och att man inte skulle låta sig provoceras. ”Om ni stöter på misstänkta element så lämna genast över dem till de som är ansvariga för säkerheten” (inflitration och provokationer är vanligt) ”Ni ungdomar med täckta ansikten, ta genast av er maskeringen och inta era platser i leden” ”Vi fortsätter inte framåt förrän de säkerhetsansvariga har kommit hit, längst fram i marschen”.

Att bege sig mot berget för att blockera infarterna till stadion hade varit ungefär det samma som självmord eftersom både polis och militär var närvarande i tusental för att garantera säkerheten för de som besökte kulturtillställningen.

Var det då några som kom dit? Enligt rykte så var det enbart fattiga Oaxaqueños som blivit slussade dit med bussar, samt statligt anställda som tvingats dit i rädsla för att annars förlora sina jobb. Enligt en artikel i gårdagens Noticias hade de uppmanats att inte ta med sig några barn, i fall det skulle bli oroligt.

Om man får tro El Imparcial, Oaxacas andra stora dagstidning, så var det även en hel del turister närvarande och festen var lyckad.

Ulises Ruiz Ortiz uttalar sig om att ”Kulturen går över politiska och sociala olikheter” och hävdar att Guelaguetzan är för folket, inte för regeringen. Det råder delade meningar om det. Andra, de som inte stödjer Ulises, menar att den här Guelaguetzan enbart är ett sätt för Ulises att visa, nationellt och internationellt, att han fortfarande har någon makt och legitimitet kvar i delstaten. Därför är det så viktigt för honom att kunna visa upp fulla lektare.

Och därför är det också så viktigt att protesterna inte blir alltför stora. Så viktigt att man bryter mot mänskliga rättigheter (det var nog länge sedan någon brydde sig om dem här ändå) om fri rörlighet och kontrollerar alla vägar in till staden, samt stoppar en karavan med människor som kom från Mexiko City för att solidarisera med motsståndsrörelsen. Man stoppade dem och höll kvar minst fyra av deltagarna. Polisen grep också runt tio personer som kommit för att delta i marschen i går morse.

Intressant? Andra bloggar om: Mexico, Mexiko, Oaxaca, Guelaguetza, kultur, APPO, protester.

I väntan på Guelaguetza

Det känns knappast som en slump att den 16 och 17 juli 2007 var de första dagarna sen jag kom hit för en månad sedan som himlen var jämngrå och ett tunt regn singlade genom luften precis hela dagen. Sen flera veckor tillbaka är stan full av affischer med texten ”Oaxaca är inte i strid, Oaxaca är i sorg”.

Ännu mer så nu, och början av veckan kändes verkligen tung. På måndagseftermiddagen var det tomt i stan, bara ensamma hundar och en och annan människa drog omkring. På gatan där jag bor syntes spåren av stridigheterna i form av gatstenar och coca cola flaskor (colan används för att skydda sig mot tårgasen som Oaxacas polis är så förtjusta i att använda).

Resultatet av måndagens demonstrationer är alltså drygt 40 gripna (det finns lite olika siffror), två avlidna och ett antal skadade. Och så nya protester och avbokade hotelrum. Något som jag hörde ett antal gånger under måndagen var ”Nu har han verkligen gått för långt, igen! De får se nästa vecka!” Han är Ulises Ruiz Ortiz, han som fortsätter att bestämma i delstaten trots att ingen tycker om honom.

Och nästa vecka är nu på måndag då det ska hållas Guelaguetza Official på Cerro del Fortin. Jag blev erbjuden en gratisbiljett, men jag tror faktiskt inte att det kommer att bli av. I vilket fall som helst befinner jag mig hellre utanför stadion än i den. Enligt flera personer som jag talat med är de enda som kommer att dyka upp människor som skjutsats dit av PRI (läs mer om PRI och andra mexikanska partier här) och eventuellt även fått betalt för att komma.

Alla turister som har någon koll på läget lär i alla fall hålla sig långt borta. På en av de stora lokala dagstidningarna, El Imparcial, kan man läsa att det kommer att ta 8-10 år för hotelbranchen att återhämta sig. Långt i från alla är positiva till det som händer.

I onsdags höll APPO en march. Enligt rapport var den stillsam för att undvika att provocera polisen, svart för sorg och tyst som en symbol för hur svårt det är att få myndigheterna att lyssna på folkets krav.

Och polisnärvaron i staden har verkligen ökat, den senaste veckan har man hela tiden kunnat se karavanner av polispickuper på gatorna i Oaxaca. Det sägs att både den federala polisen och militären är närvarande, mest som back up.

Och vad som kommer att hända i helgen och på måndag är det ingen som vet ännu. Lärarnas sommarlov har börjat och APPO och Sección XXII har kallat till massiv planton nu i dagarna. Enligt rykte kommer det imorgon, lördag, hållas ett möte där det ska bestämmas hur bojkotten av Guelaguetzan ska gå till. Delstatsregeringen utlovar stor polisiär- och militärkontrol för att garantera att festligheterna genomförs, ingen förväntar sig att det kommer att gå lungt till.

Allt som händer här är så jäkla Intressant! Så det kanske kan vara roligt att läsa andra bloggar om: Mexiko, Mexico, Oaxaca, poliser, demonstrationer, APPO.

Urgent Action

AI Index: AMR 41/035/2007

UA 184/07

Fear for safety

18 July 2007

MEXICO

At least 40 detainees Jesús Alfredo López García (m), human rights
defender Cesár Grijalva (m), human rights defender

At least 40 people were arrested on 16 July in Oaxaca during violent clashes between demonstrators and state police during an Oaxaca festival, the Guelaguetza. Local human rights organizations and the detainees’ families claim they are being held incommunicado, and fear for their safety. Two human rights defenders were beaten by police at the festival and had to receive hospital treatment for their injuries. They now fear reprisals for having filed a complaint with the authorities against the police.

Thousands of people marched towards the official Guelaguetza
Auditorium to celebrate an alternative to the official festivities
called ”Guelaguetza Popular”, organised by the local popular
opposition movement, the Popular Assembly of the People of Oaxaca (Asamblea Popular de los Pueblos de Oaxaca, APPO). State and local police forces blocked their way. Some of the leaders of the
demonstrators reportedly tried to negotiate with police to let them
through, but were refused. There are contradictory reports about how the violence started, but some police and protesters reportedly threw stones at each other, leading to clashes and widespread use of teargas. Several vehicles were set on fire; scores of protesters were
injured as police reportedly used batons and teargas ndiscriminately on those present, including several journalists. At least 15 police
also reportedly suffered minor injuries from stones and the effects
of teargas.

Two members of the local human rights organization Comité de
Liberación 25 de Noviembre (Committee for the Liberation of Detainees of 25 November) were reportedly badly injured. Jesús Alfredo López García was detained by police as he tried to leave the scene of the violence. He was then forced into an unmarked open pickup truck by men in civilian clothing, and was severely beaten by a policeman, who told him, te vas a morir (you are going to die). As witnesses started to take pictures, he was released and the Red Cross took him to hospital in an ambulance. He was treated for several serious gashes on his head. The authorities have not charged him with any offence. Cesár Grijalva, who works with the same organisation, was returning to the Comité office when five uniformed policemen tried to arrest him. He says that one policeman twisted his arm behind his back and slashed his wrist with a piece of broken glass, causing him to bleed heavily. As he started to feel faint, he fell to his knees, and the policeman let him go. He was helped by two passers-by to reach a hospital where his wrist was operated on. He was not charged with any offence.

According to the state authorities 42 people were arrested, of whom six are minors (all six were released on 17 July), four are women and six are receiving medical attention. Two of those receiving medical attention have life-threatening injuries. However, families and local human rights organizations have compiled a list of 54 people believed to have been detained, who have reportedly been allowed no contact with their families or lawyers of their choice; the authorities have reportedly refused to provide information on where they are being held. Human rights organizations have filed a federal injunction (amparo) against incommunicado detention. The detainees may be at risk of torture or ill-treatment and unfair trials.

BACKGROUND INFORMATION

Widespread protests erupted in the state of Oaxaca in June 2006, led by the APPO, in an unsuccessful campaign to force the state governor to resign. Political violence and demonstrations continued throughout the year by armed civilians linked to the local vernment and police as well as some supporters of the APPO. During the protests, at least 18 civilians were reportedly killed; at least 370 were injured and 349 arrested. There were widespread reports of use of excessive force, arbitrary detention, torture and fabrication of criminal charges against protesters. Federal, state and municipal authorities responsible for abuses have not been held to account.

RECOMMENDED ACTION: Using your own words, please choose a few of the suggestions below to create a personal appeal and send it as quickly as possible

- calling on the authorities to ensure all those detained during
protests on 16 July are located, clearly identified and informed of
the charges against them, allowed immediate access to their families, adequate medical attention and legal counsel of their choice;

- calling on the authorities to ensure they are protected from
torture or ill-treatment;

- urging the authorities to ensure that further measures taken to
uphold the peace and public order during demonstrations in Oaxaca
fully respect international human rights law and adhere to the
highest policing standards;

- expressing concern at reports that human rights defenders Jesús
Alfredo López García and Cesár Grijalva of the Comité de Liberación 25 de Noviembre were seriously beaten and injured when police
officers tried to detain them on 16 July, and calling for a thorough
and impartial investigation into these incidents, with those
responsible brought to justice;

- urging the authorities to ensure that they receive protection, in
accordance with their wishes;

- reminding the authorities that human rights defenders have a right to carry out their activities without any restrictions or fear of
reprisals, as set out in the UN Declaration on the Right and
Responsibility of Individuals, Groups and Organs of Society to
Promote and Protect Universally Recognised Human Rights and
Fundamental Freedoms.

APPEALS TO:

Minister of Interior:

Francisco Javier Ramirez Acuña

Secretario de Gobernación,

Secretaría de Gobernacion

Bucareli No. 99,

Edificio Cobián,

1er piso, Col. Juárez, Del. Cuauhtémoc,

Mexico D.F. 06600, MEXICO

Fax: 011 5255 5093 3414

Email: secretario@segob.gob.mx

Salutation: Señor Secretario/Dear Minister

Governor of Oaxaca :

Lic. Ulises Ruiz
Ortiz

Gobernador del Estado de Oaxaca

Carretera Oaxaca -Puerto Angel, Km. 9.5, Santa María Coyotepec,

Estado de Oaxaca C.P. 71254,

Oaxaca, MEXICO

Fax: 011 5295 1502 0530

(if a voice answers, ask ”me da tono de fax, por favor”)

E-mail: gobernador@oaxaca.gob.mx

Salutation: Señor Gobernador / Dear Governor

State Attorney General of Oaxaca :

Lic. Evencio Nicolás Martínez Ramírez

Procurador General de Justicia del Estado de Oaxaca,

Avenida Luis Echeverría s/n, Col. La Experimental,

San Antonio de la Cal,

Estado de Oaxaca C.P. 71236,

Oaxaca, MEXICO

Fax: 011 52 95 1511 5519

Salutation: Dear Prosecutor/Estimado Procurador

COPIES TO:

President of the National Human Rights Commission:

Dr. José Luis Soberanes Fernández,

Presidente de la Comisión Nacional de Derechos Humanos,

Periférico Sur 3469, 5º piso, Col. San Jerónimo Lídice,

México D.F. 10200, MEXICO

Local human rights organisation:

Liga Mexicana por la Defensa de derechos humanos

Filial Oaxaca

Calle Murguía no. 600, Col. Centro,

Estado de Oaxaca, C.P. 68000,

Oaxaca, MEXICO

His Excellency Emilio Goicoechea Luna

Ambassador for Mexico

45 O’Connor Street, Suite 1000

Ottawa, Ontario K1P 1A4

Fax: (613) 235-9123

E-mail: info@embamexcan.com

PLEASE SEND YOUR APPEALS IMMEDIATELY. Thanks.

Nya stridigheter i Oaxaca

Ända sedan den 14 juni förra året har det varit oroligt här i Oaxaca. Under våren har man talat om lågintensivt krig. Idag har läget förändrats; De spänningar som hela tiden har funnits har åter kommit upp till ytan. ”Kriget” yttrar sig i detta nu i gatustrider bara några kvarter härifrån. Om man tar ett kliv ut på gatan och tittar mot norr kan man se röken från brinnande bussar.

 

 Men trots att polisen här inte precis är känd för att spara på krutet, eller akta sig för att använda sina vapen, tycks de inte ha använt dem idag. Istället attackerar polisen, precis som demonstranterna, beväpnade med stenar. I dessa strider flyger inte stenarna bara åt ett håll. Inte heller de stora antal gasgranater som poliserna kastar framför sig rör sig enbart åt ett håll. Det finns alltid någon, ofta unga killar, som snabbt är framme för att kasta undan de gasspridande behållarna (vilket visserligen i flera fall har lett till att de i stället drabbat oskyldiga boende i husen runtomkring) samtidigt som de tar emot folkets applåder.

Det hela började för ett par timmar sedan. Staden vaknade till en lugn måndagmorgon, men med mycket folk i rörelse. Det är Guelaguetza Popular, folkets egen version av den kulturella fest som firas i juli varje sommar, nu arrangerad av APPO och Sección XXII. Och Guelaguetza betyder Lunes del Cerro och tidig samling i Zócalon för att sedan, i prossesion, tåga mot Auditorio de la Guelaguetza, den stora stadion på berget som är den plats där delstatens olika folk traditionellt träffats för att visa upp sina olika danser och kulturella specialiteter.

Men eftersom det här inte är regeringens version av Guelaguetzan, den är planerad för de kommande två måndagarna, har vägen till Cerro del Fortin och Auditorio de la Guelaguetza varit kontrollerad av poliser sedan igår eftermiddag. Och därför hade också APPO och Sección XXII bestämt att hålla festligheterna på Plaza de la Danza i stadens centrum. Fast det tycks som att man tänkte ”Skam den som ger sig”, och ingen, inte ens folket självt, kan kontrollera en folkmassa. Därför tågade morgonens prossesion, bestående av tusentals människor, många i traditionella kläder, med musik och dans mot norr och mot vägen som leder till bergets topp. I leden var det inte bara den vanliga musiken som hördes, utan slagorden, om delstatsguvernören Ulises fall, om att kampen fortsätter och om att ett enat folk aldrig kan slås ner, var minst lika vanliga.

Vid elva tiden tog det dock stopp. Vägen var avspärrad av poliser. De var inte många, högst ett par hundra, men gas som sticker i huden, får alla att börja gråta och ger andningsproblem är det svårt att stå emot. Ett tag stod dock poliserna och folket avvaktande i väntan på vad som skulle hända. Vid den tidpunkten gick ett av de vanligast förekommande slagorden ut på att det är synd om poliserna; eftersom de bär regeringens vapen kan de inte delta i kampen. Här i Mexiko finns ingenting av den svenska synen på polisen som en beskyddare. I stället anser man allmänt att polis är något man blir när man inte har några andra möjligheter kvar. Ingen vettig människa väljer att bli polis helt enkelt, och därmed har man inte heller något förtroende för kåren.

Sen kastades de första gasprojektilerna och det hjälpte föga att vissa uppmanade sina compañeros att ta det lungt, att inte springa ”Det finns barn i bland oss”.

Många drog sig tillbaka, stora delar av tåget återvände samma väg som de kommit för att avsluta Guelaguetzan på Plaza de la Dansa, andra stannade kvar för att slåss. Under ett par timmar rörde sig poliserna sakta framåt medan folket bröt loss stenar där det var möjligt, körde fram bussar för att bränna och barrikadera sig bakom, samt delade Coca Cola mellan sig för att skölja bort gaserna ur ögon och ansikte.

Samtidigt började stridigheter bryta ut på andra håll i staden. Grupper av maskerade människor gick till angrepp mot poliser och många var de som förtvivlat undrade hur Ulises och hans regering återigen kunde ta till dessa repressiva taktiker.

Nu ryktas det att APPO uppmanat till samling i Zócalon, och folk rör sig mot stadens centrum. Om polisen kommer att följa efter, och vad som i så fall kommer att hända, eller om, vilket det ryktas om, militären befinner sig i stan kan man än så länge bara spekulera i. Och hur många poliser som är i rörelse är också svårt att säga eftersom det sägs att många är civilklädda för att lättare kunna infiltrera sig bland APPOs medlemmar. På den lokala tidningens hemsida kan man läsa att åtta poliser har skadats samt att sju av APPOs medlemmar har gripits. Framtiden ser inte ljusare ut än himlen som precis börjat släppa ner ett tungt regn på gatan utanför. Och för att ytterligare förstärka det negativa läget når mig, i samma ögonblick som jag skriver detta, ett sms att det förekommit skottlossning utanför huset där jag bor.

Intressant? You bet! Läs även andra bloggar om: Oaxaca, APPO, Mexico, Mexiko, stridigheter, polisen, poliser, tårgas.

Dagsläget i Oaxaca

Ni undrar förstås vad som hände med alerta máxima och den fruktade desalojon. Ledsen för bristen på uppdatering.

Tja, vad hände? Det blev ingen. Enligt APPO berodde det på att det inte kommit tillräckligt många till den (PRI arrangerade) demonstrationsmarch som det var meningen skulle marchera till Zócalon och köra bort de som befinner sig i plantónen där. Och det var väl ungefär också den version som gick att läsa i tidningen dagen efter.

Så plantónen fortsätter precis som förut. Representanter för APPO och lärarfacket tillbringar fortfarande dagarna i Zócalon. Numera har de fått sällskap av ett otal antal försäljare. Alltifrån handgjorda smycken till ”allt för 10 pesos” krimskrams finns till försäljning. Men framförallt finns det stora möjligheter att köpa dokumentärfilmer, av väldigt blandad kvalitet, och t-shirtar som uttrycker stöd för APPO.

Och om man inte känner att man vill köpa en film så kan man lätt tillbringa timtal framför alla de tvapparater som försäljarna använder för att göra reklam för sina produkter. Och på kvällarna brukar det också vara gott om folk som är där och tittar.

När jag för en stund sedan pratade med en medlem av COMO uttryckte de även oro över de attentat som EPR – Ejercito Popular Revolucionario utförde i Queretaro och Guanajuato i går. ”Son compañeros, pero no soy invulcrada con ellos” – De är kamrater, men jag har inget med dem att göra. Fast det är det många som tror. Hon är knappast den enda inom APPO som anklagas för att samarbeta med geurillan. Och därför är man rädda att det kommer att få negativa effekter för rörelsen.

Eftersom det här var så intressant så vill du säkerligen läsa Andra bloggar om: Mexiko, Mexico, APPO, Oaxaca, guerilla, demonstrationer, uppror.