Ingen begravningscermoni ännu…

Ida skrev att hon funderat på att dödförklara den här bloggen. Med all rätta. Det är inte så troligt att den kommer att återuppstå. Ta en titt i Vs nya receptblogg istället!

Grodans år

Det är mars (eller, nej, tänker jag efter en stund till så är det ju faktiskt redan april!) det snöar och jag sitter hemma och är sjuk. På ekot säger de att 2008 har utsetts till grodans år, eftersom även grodor far illa i dagens klimat. Det borde vara dags för Vs år snart, det kunde ju till exempel börja med lite Vår! Mer intressanta nyheter kan tänkas dyka upp inom kort.

Ganska ointressant, jag vet, men kanske i alla fall en början…

Facebook och McDonalds

Det enda som förvånar mig med den senaste tidens nyheter är att alla tycks vara så förvånade. Som det här med Facebook. Ja, någon har rätt att använda allt som läggs upp på sidan, men vad då, var det någon som trodde något annat? Som att sidan fanns till för vårt höga nöjes skull? Finns det nånting i den här världen som inte handlar om profit?

Och städarna på McDonalds, visst är det hemskt, men föga överraskande. Nu är det ju ingen fara med det längre, McDonalds började ju säga upp avtalen redan innan uppdrag gransknings program sänts. Va skönt, nu kan alla Svenssonfamiljer fortsätta gå på hamburgerrestaurang utan att behöva ha dåligt samvete. Och de ”människor med invandrarbakgrund” som har fått ägna alla sina nätter åt att städa upp efter dem kan nu sova tryggt i sina sängar.

Eller?

Var det kanske inte så att dessa människor inte hade något annat val än att slita om nätterna för att överhuvudtaget få i hop pengar till mat? Och förstod jag det fel om jag trodde att de jobbde där för att ingen annan överhuvudtaget var intresserad av att anställa dem? Som att sjukdomen skulle vara botad bara för att man tagit bort symptomen…

 

Det där med att sköta en blogg…

Okej, en av huvudreglerna för att ha en bra blogg kanske är att uppdatera den regelbundet (och gärna ofta). Att, som jag nu, hinna glömma bort lösenordet till sidan är väl ett tydligt tecken på att man misslyckats på den punkten… Men, men, ibland finns det helt enkelt inte tid, och den senaste månaden har visst varit ”ibland”.

Jag lovar ingen bättring, men ska jobba på det. (Det kanske kan bli mitt nya nyårslöfte, jag som aldrig har några. Synd bara att det är så långt till nyår. Ett novemberlöfte kanske?)

Intressant? Andra bloggar om att blogga.

Det där med gränser…

En mexikansk vän till mig, C, flög till Denver för ett par dagar sedan.
Hon var jäkligt nervös.

Och det berodde inte bara på att hon visste att flygplanet var av myggstorlek och att det var risk för regn.

Främsta källan till nervositet var vad som väntade när hon kom fram.

Inte utbildningen hon skulle dit för att delta i, utan de som väntade när hon steg av planet.

Passkontrollen.

Jag vet inte hur många gånger hon kände sig tvungen att säga att hon inte tycker om USA, att hon inte är intresserad av att stanna.

Eller hur många gånger hon repeterade historien om att hon och hennes resesällskap bara skulle stanna ett par veckor, sen skulle de vidare till Kanada. Det var inte sant, men trots att hon hade ett giltigt visa och ett äkta pass kände hon sig tvungen att ljuga för att övertala passkontrolanterna om att hon inte är en av alla de tusentals mexikaner som varje år tar sig in i, eller i alla fall stannar, i USA olagligt.

Den här tjejen är mycket mer välklädd och stylad än jag någonsin kommer att vara, men skulle jag oroa mig för att de skulle tro på mig?
Och hennes långa, ljushyade, kanadensiska resesällskap var kolugn, precis som jag skulle ha varit.

Allt på grund av en nationalitet i ett pappershäfte, färgen på huden, ögonen och håret. Jag kan verkligen inte låta bli att bli arg! (och tänka på det här).

Fast vad hjälper det? Jag kan inte göra det lättare för henne att resa norrut, inte heller göra mina pengar och mitt blonda hår mindre avundsvärda här i söder…

Intressant eller hur?Andra bloggar om: Mexiko, Mexico, migration, gränser, resor, passkontroller.